"... är bättre än vad ..."

Utöver myten att "än" alltid måste (kunna) följas av ett verb, finns en annan märklig myt som en del språkpoliser har fallit för. Denna myt lägger till ännu ett element.

1) "Ulf-Börje är snabbare än Gjert-Evert" är en förkortning för

2) "Ulf-Börje är snabbare än vad Gjert-Evert är".

Jag köper knappt ens är som ett implicit element - jag menar att det är fritt fram att konstruera satsen på det viset, men jag tror inte att "är" har en språkligt kognitiv verklighet i normalfallet i sats 1 för mer än enstaka talare - de flesta som envisas med "bättre än jag" har troligen inte något skugg-är där när de talar normalt.

Men låt oss acceptera antagandet att än alltid inleder en bisats, och att det därför måste finnas ett (möjligen implicit) verb. Vad har då 'vad' för roll?

'Vad' i det fallet inleder också en bisats, vars korrelat är den kvalitet som jämförs. Dess funktion är alltså lite som röd i

Den här bilen är rödare än den där bilen är röd.

?Den här bilen är rödare än vad den där bilen är röd.

Den här bilen är rödare än vad den där bilen är.

Hur ser vi att det inleder en bisats?

'Vad' har enbart kända korrelat om det inleder en determinativ bisats (jfr: 'vad jag säger är att ...') eller i utroped "vad (adj|advl)!" I övrigt är det alltid ett frågeord - om än det ibland är indirekt (i vilket fall det ändå kan ses som determinativt).

 'Den'/'det' vore det naturliga pronomenet om det var ett normalt pronomen med känd syftning:  

    den här bilen har större maskin än vad den andra har
    *den här bilen har större maskin än den som den andra har

Förvisso är det grammatiskt acceptabelt, men hela "än den som den andra har" är ju ett rent löjligt sätt att pumpa upp meningen, och eftersom samma argument kan användas för "som" kunde vi följdaktligen i så fall börja generera denna monstrositet:
    *den här bilen har större maskin än den > den här bilen har större maskin än den som är den"

Men, låt oss nu antaga följande lite felaktiga förenkling ändå.

    jag har större bil än vad du har = jag har större bil än den som du har

I detta agerar "den som du har" som en enhet. Följande varianter där man försökt bryta ut någon del är alla otillåtna i normalt skriftspråk:

    * jag har större bil än den som du
    * jag har större bil än som du har (det finns dock talare med denna struktur
    * jag har större bil än som du

Och tittar vi på "än vad du har" ser vi samma fenomen:

    * jag har större bil än vad du

Eftersom "som du" inte kan stå utan verbet i denna funktion, är den enda rimliga tolkningen att "har" hör till bisatsen "som du har", och samma gäller för "än vad du". Vad är konsekvensen av detta?

Den är lite chockerande!

Om "än" alltid följs av ett osynligt "vad", finns det sällan (aldrig?) ett verb i än-delen av konstruktionen. "Än vad" blockerar "än" från att ha sitt eget verb!

Hängde ni med? Om "har" hör till "den som du har"/"vad du har", och "än" inleder en bisats, då borde alltså "vad du har"/"den som du har" vara en satsdel i en bisats - en bisats med subjekt och predikat! Det skulle leda till följande resultat:

jag har större bil [än [vad du har] är].

jag har större bil [än [den som du har] är].

Detta bryter mot regeln i SAG om hur verbet i än-bisatsen väljs, men torde också bryta mot de flesta svenskspråkigas språkkänsla. Om jag gick runt och använde konstruktionen

jag har större bil än vad du har är

tror jag inte att jag funne särdeles många som tyckte det var en vettig konstruktion.

Vad är då "än" för satsdel och ordklass i detta fall? Bisatser av den typ som inleds av "vad" - och den typ som inleds av "de(n|t|°) som" - fungerar som nominalfraser. Isåfall torde "än" vara något slags litet ord som sätts framför nominalfraser för att indikera deras roll i satsen. Vi har ett ord för den sortens småord! "Preposition".

Lustigt nog motsäger alltså "än vad X är"-falangen och "än X är"-falangerna varandras grundantaganden, trots att de verkar tro sig stå för precis samma grammatiska konservatism.