Dubbelformer i svenskan

 Vad har ordformerna trädet, närmre och dörrar gemensamt?

Jo! Historiskt är de "dubbelt" markerade för något. "Nära" var ursprungligen en komparativform, så "närmre" är ungefär som "fularare", "träd" var ursprungligen bestämd form av "trä", så "trädet" är ungefär lika märkligt som "husetet" och "dörr" var ursprungligen pluralform, så "dörrar" är ungefär som "bilarar".

I och för sig har "trä" och "träd" sedermera kommit att få separata betydelser. De ursprungliga formerna som nära och dörr härrör ur har dock dött ut.

Comments

Post a Comment

Popular posts from this blog

Spår av fornsvenskans kasussystem i modern svenska

Spår av fornsvenskans kasussystem i modern svenska I likhet med isländskan och tyskan hade fornsvenskan fyra kasus: nominativ, ackusativ, dativ och genitiv. Denna essä kartlägger de spår som svenskans kasussystem lämnat efter sig.   Artikeln är en översättning, bearbetning och förkortning av material som ursprungligen skrevs för engelskspråkig publik utan förkunskaper. Eftersom denna versions läsare rimligtvis kan svenska ges ingen beskrivning av modern svenska. Den engelska versionen är ställvis gammal skåpmat för svenskspråkiga.   Eftersom detta inte är en akademisk text har jag undlåtit att inkludera källhänvisningar. Fornsvenska och kasus I fornsvenskan fanns fyra kasus.   Genitiven hade en liknande roll som idag, markerade rektionen för flera prepositioner och bildade en del fristående adverb. Den var svagare kopplad till ägarskap än idag. Jag anser att vi för ofta förknippar genitiv med ägarskap i beskrivningar av flera språk - ofta uttrycker det en avsevärd mängd ...
Read more

Heter det "än mig" eller "än jag"?

Det finns en gammal meningsskiljaktighet bland svenskspråkiga huruvida det heter a) han är snabbare än jag eller b) han är snabbare än mig. På senare år har språkvårdarna övergett den tidigare ståndpunkten att enbart a) är korrekt. Många ser detta som ett förfall. Språkrådet har gett efter. Men har de verkligen det? Låt oss undersöka lite närmare. (För övrigt fungerar en del av de argument som ges nedan också för 'som', om än vissa av dem kan kräva en del modifikationer.) Jag kommer att tala om två grupper, subjunktionsivrare och prepositionsivrare hellre än "de som förespråkar 'än jag'" eller dylika beskrivningar. Varför vill somliga ha "än mig" genomgående, medan andra ibland vill ha "än jag"? Den faktor som avgör detta är huruvida talaren ser 'än' som preposition eller som subjunktion. Prepositioner är småord som "vid, på, omkring, under,  ovanför, för, utan, med, efter, genom" och ett otal andra ...
Read more

"För de som"

Skillnaden mellan 'de' och 'dem' håller möjligen på och dör¹ ut i många svenskspråkigas språkbruk. Detta är rätt sannolikt en följd av att dom slagit ut både de och dem som allmän form i båda kasusen.² Nåväl, ofta ger språkpoliser olika råd till folk om hur de skall veta när det är de och när det är dem , och ibland är dessa råd mindre korrekta - men nog ofta helt acceptabla.³ Dock vill jag påstå att språkpoliser ibland går för långt och nästan tvångsmässigt korrigerar något som är korrekt, och ofta på ytterst dåliga grunder. De har två funktioner, alternativt finns det två homonymer med den formen. Den ena funktionen är tredje person pluralis pronomen, den andra funktionen är pluralis definit artikel. Somliga lägger till "determinativt pronomen" som en tredje möjlighet här, men med avseende på mitt argument har det samma effekt som artikel, och därmed tänker jag inte särskilja dessa två funktioner. Historiskt har troligen dessa varit en och samma s...
Read more