Språkvårdens konstigaste monster

Jag läste nyligen lite texter från den finlandssvenska språkvården och en lite märklig sak slog mig. Först, lite bakgrundsinformation: bland finlandismernas typer finns den statistiska finlandismen. Wikipedia har följande definition:

Statistiska finlandismer är uttryck som finns i standardsvenskan men är betydligt vanligare i Finland, ofta för att det är mer likt ett finskt uttryck eller att det handlar om att vissa ord fallit mer ur bruk i Sverige men inte i Finland. [1]

Somliga skribenter gör det klart att man borde undvika också statistiska finlandismer eller åtminstone bruka dem mindre ofta. [2], [p. 36, 3: se specifikt Bergroths "varning" för statistiska finlandismer.]

En statistisk finlandism är alltså något språkligt som är korrekt också i Sverige, men som vi använder oftare här. Önskemålet är alltså att vi borde använda uttryck ungefär lika ofta som de används i Sverige. Jag hoppas folk inser hur bisarr denna tanke är?

Tänk lite på det här. Är det något vi borde göra på personlig nivå? Borde jag räkna ut hur ofta per år jag får använda "ifall" istället för "om"? Borde jag föra bok över det? Vem i hela friden har den mentala förmågan att justera sitt språkbruk på en sådan nivå att det kommer i samklang med sverigesvensk statistik? Dessutom är det ju svårt att veta vad ett ords statistiska egenskaper förutom "förekomst" är - hur mycket varierar det från person till person i Sverige hur ofta "ifall" används? Borde vi arrangera ett lotteri så att vi kan dela ut frekvenser åt olika personer och därmed också nå samma statistiska distribution - här, du får skriva "ifall" en gång i året, du får skriva det en gång i veckan, och du där, du får skriva det en gång i hela ditt liv!

Det känns väldigt konstigt att försöka styra 300 000 personers språkbruk på ett sådant sätt att de skulle få frekvensen hos sina uttryck att stämma överens med frekvenserna hos samma uttryck bland 10 000 000 personer i ett annat land. Såklart är scenarierna jag målar upp ovan bisarra - men de är egentligen lika bisarra som önskemålet att våra uttryck borde ha den rikssvenska frekvensen. Vilka andra svenska frekvenser borde jag emulera? Äter jag sill och potatis för sällan? Siklöja för ofta? Borde jag baka lussebullar en gång per år? Sjunga psalmer lite mer ofta, eftersom jag faktiskt faller under det svenska medeltalet i psalmsång?

Jag tycker det här är ett försök att styra människor på en rent av sjuk nivå - men det finns en konsekvens som är rent praktisk också. Eftersom det är så svårt att följa huruvida ens användning av ett ord är statistiskt korrekt är det enklare att låta bli att spela det spelet, och då har vi två strategier, att inte bry sig om vad språkvården säger eller att bry sig om vad språkvården säger. Vore jag den sorts person som lyder språkvårdares råd skulle följande steg vara att aldrig mera säga "ifall" istället för "om", för att vara säker på att mitt användande av "ifall" inte var för frekvent. Istället för att förhållandet mellan "om" och "ifall" vore 60:40 eller något dylikt i mitt språkbruk, skulle jag nog i sådana fall för säkerhets skull gå in för 100:0 och eliminera uttrycket ur mitt språkbruk helt och hållet. Ifall  förhållandet dem emellan i Sverige är något i stil med 95:5 hade jag isåfall en ny typ av statistisk finlandism, men en som ingen mäter för den är lite mera svårmätt: den statistiska antifinlandismen. Ingen verkar dock hittills störa sig särdeles mycket på statistiska antifinlandismer. Kanske vi borde det - berätta gärna för mig vilka ord vi borde använda mera ofta för att vårt språk skall se tillräckligt "statistiskt svenskt" ut! Jag hoppas iallafall att den "statistiska antifinlandismen" som koncept dyker upp i vår språkvård så småningom, termen i sig är rätt snärtig och jag misstänker att jag har äran att ha myntat den.

[1] Wikipedia, ni kan säkert gissa vilken artikel, hämtad 2.8.2020.

[2] Rune Skogberg, kommuntorget.fi, Bindeord https://kommuntorget.fi/blogg/2012/04/bindeord/ Hämtad 2.8.2020

[3] Charlotta af Hällström-Reijonen, Finlandismer och språkvård från 1800-talet till idag, https://core.ac.uk/download/pdf/14922565.pdf